obli.net

Jag kunde inte annat än att dra på munnen när jag läste Värmlandsdelen i Metro i morse:


Större bild

"När vi ser andra som sliter med att rensa ogärs [sic] så fattar man verkligen att vi har ett grymt bra sommarjobb! Det säger (namn) och (namn) som får pröva på sitt "drömsommarjobb". Det är Forshaga kommun som gett ungdomar chansen att få pröva på något som de själva vill. Bland andra drömjobb kan noteras att träna tjejer i innebandy, konstkurs och att jobba på reningsverket."

Som vanligt när Aftonbladet ger sig in i forskning går allt fruktansvärt fel, med rubriken Dödligt virus till salu på nätet beskriver Aftonbladet hur smittkoppsviruset finns åtkomligt via internet som om de vore små legobitar, allt den händige terroristen skulle behöva göra är att pussla ihop dem.

Riktigt så enkelt är det inte.

Hade det länkats till källan hade kanske några frågetecken suddats ut, för där får vi reda på att det man såldes var i själva verket proteinskalet till viruset, en pytteliten del av det maskineri ett virus utgör, med, liksom andra delar från virus stora användningsområden, till exempel i genterapi.

Att köpa 78 kvävebaser av 185 000 ur den DNA som tillhör smittkoppor kan jämföras med att sticka till Biltema och köpa några bultar och sedan ringa SÄPO och klaga på att man skulle kunna skruva ihop en bomb med dem.

"Hallå?, jag hoppas du hittade en detonator och uranium någonstans på hyllorna", annars kan vi inte agera, svarar den trötta receptionisten och lägger på mitt i sensationsreporterns oavslutade mening.

Kort sagt, vi har sett det förut (Akrylamidlarmet, någon?), Aftonbladet bör hålla sig ifrån forskning, såvida det inte är professionellt granskade resultat från en forskningsjournal.

Visserligen kan man skylla på att de påverkades av grupptrycket från sin Brittiske storebror, men de hade iallafall nog vett att ge lite lugnande ledtrådar för de som kan tyda biologi-snacket.

Om det sedan skulle framkomma att alla delar av viruset fanns till salu, inklusive de farligare kan man ju naturligtvis börja springa omkring på gatorna och vifta med armarna, men just nu är attacken mot virusets proteinskal likgiltig med att beskylla vegetarianer för att vara onda bara för att Hitler var vegetarian.

Aftonbladets artikel
Guardian Unlimiteds artikel

Alla vill läsa om andras dåliga dagar, right?

07:59 - Den sista minuten REM-sömn avnjuts, stillsamt ovetande om att väckarklockan ringer om en minut
08:00 - Glömmer bort drömmen som just avbröts, sover 10 minuter till
08:10 - Slår på datorn, går ut i köket och äter frukost
08:25 - Dushar
08:40 - Slösar tid framför datorn

Fram till denna punkt var dagen som vilken annan dag, jag hade till och med fått sovmorgon. Den var snabbt förstörd av en igenisad cykelsadel samt en stel kedja som hoppade, det fick bli till att springa till bussen, 500 meter är ingenting, så jag hann dit till 09:36, fyra minuter innan bussen skulle gå. Väl 50 meter från bussen, med 4 minuter till godo beslutar jag mig för att börja gå, stort misstag. Bussen sticker utan mig, jag önskar mig en medelstor sten, samt att jag kunde kasta nog långt för att träffa den accelererande bussen i bakrutan.

Nästa buss gick 10:45, bara att gå hem igen och spela Civilization III (död åt England!) i en halvtimme medans jag väntar. Väl vid busstationen väntar jag och Hassan (jag har beslutat att kalla mannen med den stora näsan och en bok med titeln Svenska för nybörjare i handen för detta) på bussen, 10 minuter innan 'avtalad' tid, samt en kvart till. Jag går in på ICA för att låtsas handla något så jag kunde värma min oskyddade fötter som fortfarande huseras i ett par addidasskor avsedda för varmare klimat.

Väl ute ur ICA, lagom misstänkt för snatteri ser jag att Hassan gett upp hoppet på 10:45-bussen och nu satsar hårt på 11:30-bussen istället. Den kom, men inte i tid, jag var ju sen ändå. Jag funderade lite på att kräva att få åka gratis för att min dag blivit förstörd, sen kom jag på att jag redan åker gratis. Whatever.

Väl i skolan får jag reda på att jag missat grunderna i calculus (differentialkalkyl?).

Tro inte att detta inlägget är helt meningslöst, det finns en poäng, nämligen vad man ska göra om ens bussar bestämmer sig för att upphöra att existera (i Värmland, naturligtvis). Vanligtvis skulle man kunna ringa kollplatsen, ett typiskt svar skulle kunna vara "Vi beklagar, nästa buss går 10:45", detta är ungefär samma sak som att säga "oops, du kan ju alltid köpa en ny" om du jobbar på en datasupport. Det numret som man ska ringa men ingen vet om är det till deras kontor, det vill säga stället där dom har lite mer makt och kan ringa in nya bussar när det behövs - 054-144917.

Lägg det på minnet/telefonboken och ge dom fan om din buss inte går, naturligtvis inte lika effektivt om du åker till Karlstad, men när jag ringt in en buss som vägrade åka från Karlstad blev det fart på dom!

För inte så länge sedan begåvades Karlstad med gratistidningen Metro. Visst, en till Elvis-stripp att läsa, tänkte jag och välkomnade tidningen.

Strax efter insåg jag med Metro kommer metrogubbarna, morgonens eviga problem, dagens första 'nej tack' går alltid till dom.

Som försvar har jag, liksom många andra invånare i en stad med Metro utvecklat "Metro-manövern" (illustrerad nedan).

Det verkar finnas hur många som helst av dom här videoklippen, här är ett jag hittade på Google video...

Pingu runs away

(för resten av pingu-avsnitten, se: Pingu-Bonanza)